Jag undrar hur Lunds universitet arbetar med nätbaserade undervisningsplattformar. På hemsidan finns inte mycket information. Vill man läsa en nätkurs får man, som det verkar, anmäla sig enligt det vanliga svenska anmälningssystemet.Här gäller för svenskar som för icke-svenskar att man måste skaffa konto och anmäla sig före vissa datum. Då får man också alla formaliteter med poäng registrerade i LADOK och chans på examen. För alla utanför samarbetsområdena kostar det förstås kosing om man skulle bli antagen.
Jämför det med de nya plattformarna där världens bästa universitet lägger upp kurser gratis. Den största är coursera.org som har ett fantastiskt utbud som dessutom når en global publik. Att gå en kurs innebär inte att man får poäng eller examen, ibland inte ens ett bevis även om det förekommer pdf-diplom per epost på vissa kurser, även sådana kurser som ges vid Stanford och andra dyra universitet. Företaget är vinstdrivande, men lägger alltså upp kurser från världens bästa universitet gratis. Pengarna tar de på sikt in på annat håll, exempelvis genom att föra samman arbetsgivare och potentiella arbetssökande.
Undrar hur lång tid det tar innan Lunds universitet är med i ett sådant här sammanhang? Det borde i alla fall inte finnas några juridiska hinder så länge rättighetsaspekterna är tillgodosedda och om man inte ger ut examensbevis eller poäng, något som alltså inte heller andra deltagande universitet heller gör. Här finns alltså äntligen något att göra för universitetsförvaltningens sektion Externa relationer som ger lite tyngd. Och äntligen kan Utbildningsnämnden och prorektor Eva Wiberg börja driva en konkret fråga med strategisk betydelse. För visst är väl detta ett mycket bättre sätt att fylla den tredje uppgiften än att hålla på att larva sig med Science Slam? Helt klart är det i alla fall ett steg mot högre ranking som är både billigare och mer effektivt än ta styrelsen och toppadministratörerna till England för att begapa Oxbridge och London. Väntar med spänning på detta initiativ, minns bara vara du hörde om det först.
De åsikter som uttrycks här är mina egna och representerar inte på något sätt Lunds universitets e
De åsikter som uttrycks här är mina egna och representerar inte på något sätt Lunds universitets eller någon annan myndighets ställningstaganden.
Det centralt och gratis erbjudna LMS systemet inom LU heter LUVIT.
SvaraRaderahttp://www5.lu.se/anstaelld/undervisa/stoed-foer-undervisning-online-och-paa-campus/din-l-rplattform-luvit
Ca. 95.000 användare har flutit igenom det sedan 1998. Idag 30.500 användare och 1.060 kurser.
Bra kommentar. Jag borde ha varit tydligare när det gäller courseras fördelar. Såvitt jag vet är coursera, till skillnad från LUVIT, gratis på riktigt, men jag är inte säker och där kan ligga en kostnad för deltagande universitet som jag inte känner till. Men jag tror inte det. Visst är LUVIT lovvärt, men inte helt lätt att använda tycker jag. Och min gissning är alltså att det inte är gratis om man betänker driften av det som jag misstänker ligger inbakade i OH för datasupport.
SvaraRaderaMen sedan till det väsentligaste. Det finns kurser på coursera som nått långt över 100.000 studenter vid ett enda tillfälle! I det sammanhanget väger 95000 användare de senast fjorton åren lite lätt. Ändå kan jag gå med på att jag borde dämpa kraven. Universitetet borde utreda kostnader för deltagande i coursera liksom ev. juridiska hinder. Visar det sig som jag tror att coursera är billigare att drifta än det egna LUVIT så borde LUVIT skrotas och LU gå med i coursera istället i akt och mening att nå bredare studentgrupper. Möjligen kan man behålla LUVIT för svenskspråkiga studenter om kostnaderna kan motiveras.
1. "gratis på riktigt, men jag är inte säker och där kan ligga en kostnad för deltagande universitet som jag inte känner till"
RaderaIngenting är naturligtvis gratis. Med "gratis" menas att den enskilda LU-läraren eller institutionen inte behöver investera en krona i programvarulicenser eller drifts- och supportkostnader. Det står LU för.
2. "Men sedan till det väsentligaste. Det finns kurser på coursera som nått långt över 100.000 studenter vid ett enda tillfälle!"
- Vilka kostnader för lärare tror du man måste räkna med för en sådan kurs med 100.000 studenter? Stöd, uppmuntran och feedback skriver sig inte själv. 1-3 i ett lärarlag klarar typiskt en kurs i LUVIT om 30-300 deltagare. Rekordet jag sett är 1578 "studenter" i en och samma kurs.
- Driften för ett LMS system som klarar laster om 100.000 man i varje kurs är naturligtvis inte gratis.
Givet ditt intresse för Coursera och fenomenet MOOCs, så kanske detta kan intressera dig? "Om projektet e-lärande och MOOCs vid LU"
Raderahttp://elarandemooc.blogg.lu.se/om-projektet-e-larande-och-mooc-vid-lu/
P.S. Har kollat lite mer på LUVIT och nog känns det väldigt hemmasnickrat à la 1998. Kan inte ens enkelt se hur jag ska kunna lägga upp en filmad föreläsning med en ppp och min röst till. Kanske går det, men det är verkligen inte självinstruerande. Jämför instruktionsvideon om LUVIT (på svenska) med courseras.... nej, gör inte det förresten. Ärligt tror jag inte LUVIT stärker Lunds universitets varumärke, snarare sänker det. Jag blir allt mer övertygad om att ett deltagande i coursera borde utredas.
SvaraRadera"Kan inte ens enkelt se hur jag ska kunna lägga upp en filmad föreläsning med en ppp och min röst till. Kanske går det, men det är verkligen inte självinstruerande"
Radera1. LUVIT är inget man bara ramlar in i. För att kunna jobba framgångsrikt som nätlärare i vilket LMS som helts krävs 2 saker: att man någorlunda behärskar LMSet (t ex Moodle och LUVIT har helt olika "look-and-feel" etc) samt att man behärskar lite om nätpedagogik, dvs hur jag möter mina studenter på nätet istf i salen. Man blir inte heller bra i salen utan lite pedagogik. Ingen skillnad således.
2. I LUVIT lägger man upp "objekt", t ex word, pdf, bilder, övningar, filmer mm mm. Likaväl som LUVIT inte berättar hur du skapar en Wordfil (det gör du på din hårddisk, helt separat). Lika litet berättar LUVIT hur du gör "filmad föreläsning med en ppp och min röst till". Det gör du med något lämpligt verktyg, sedan lägger du upp det resulterande dokumentet i LUVIT för beskådande eller användande i kursen. Jag höll själv en workshop häromdagen "Hur kan jag skapa miniföreläsningar till min nätkurs med hjälp av skärminspelningar - En workshop som vände sig främst till LUVIT-lärare som enkelt vill skapa inspelade föreläsningar till sina nätkurser. ". Att bygga in massor med tunga saker in i LUVIT, saker som redan finns "färdigt" utanför skulle bara göra LUVIT ännu maffigare, och anstränga de få utvecklarna ännu mer. Jag tänker på tunga ämnen som e-möten (resfria möten), collaborative writing, skärminspelningar osv. Horder av utvecklare ger oss (ofta gratis) dessa verktyg att använda, sedan lägga frukten av våra försök inne i LUVIT.
stefan.persson@ced.lu.se
"Har kollat lite mer på LUVIT och nog känns det väldigt hemmasnickrat à la 1998". LUVIT skapades visserligen just 1998, men det utvecklas ständigt. Nuvarande version (3.7) lades in hos oss 2012-01-03 och innehåller nyheter som inte ens hade ett namn 1998. Det kan ju vara en sak hur du upplever det, men jag tycker du verkligen skulle prova det och se vad du kan åstadkomma på nätet för Dina studenter. Det är inte alltid att färgen på väggarna i salen avgör vad studenterna tycker om själva kursen? Dynamik, interaktivitet och personlighet kan ibland vara viktigare än målarfärgen eller tapeterna. Eller?
Radera"Jämför instruktionsvideon om LUVIT (på svenska) med courseras.... nej, gör inte det förresten. "
RaderaJag tackar för recensionen, men då jag ville visa hur lätt man gör en (max) 5 min video, så skall man även beakta kostnaden att göra sagda filmsnutt. 5 min arbetstid och ingen omtagning, ingen redigering. Jag har fö ingen budget för slips och film-crew. Som en tänkare skriver: "Of course, when you're just expressing yourself, and not trying to run for the Oscars, it's a lot less complex: record, upload and share. "
(http://www.downes.ca/post/59183/rd)
Rip - mix - burn
"Ärligt tror jag inte LUVIT stärker Lunds universitets varumärke, snarare sänker det."
Det är ett ämne jag hemskt gärna diskuterar i lämpligt forum!
Jag tror du blandar ihop olika perspektiv här. Många universitet och högskolor har egna LMS, för att möjliggöra att de lokala kurserna kan helt eller delvis erbjudas även på nätet, till i princip den egna student kadern (även om de skulle bo i Nairobi, så skrivs de in som våra i LADOK).
SvaraRaderaAtt erbjuda MOOCs för 100.000 deltagare är ett HELT annat koncept! Där saker som hur vi får inkomster, vem som löser copyrighten mm mm, ställs i skottgluggen. Att LU skulle titta på fenoment MOOCs och bestämma hur vi vill förhålla sig till det är ett utmärkt förslag. Men det har bara bäring på LUVIT i ett avseende: att många LU lärare har blivit förtrogna med LMS och nätbaserade kurser, ger dem en förutsättning att ta steget "upp" till MOOC skalan. De som inte ens har denna erfarenhet vet jag inte hur de skall reda sig där. Det gäller ju att kursen blir en succé, helst.
De kan ju dessutom redan ha utvecklat en hel del material, som lämpar sig för nätbaserat kursgivande. Om bara språket i materialet är rätt, så kan ju detta material återanvändas eller vidareutvecklas, från LMS stadiet till "världsarenan" = MOOC.
RaderaTack för detta. Jag har använt LUVIT lite grann, men blir nu sugen på att verkligen köra nägot mer avancerat. För visst har du rätt i att man ju kan använda redskapen som redan finns för att skapa filerna man vill ladda upp, det verkar inte vettigt att snickra ihop dem i LUVIT också. Nej, jag har blivit riktigt sugen och ska försöka mig på detta ordentligt i full skala. Det som dock verkligen är skillnaden är nog att LUVIT-kurser är universitetskurser med registrering och allt medan coursera handlar om kurser utan poäng och avgifter för de studerande. Alltså är slutsatsen helt korrekt att man borde driva en anslutning till coursera också vid sidan av LMS som redan finns för de riktiga universitetskurserna.
SvaraRaderaDet finns minst tre stora konsortier med denna typ av inriktning: edX, Udacity and Cousera. Så skall LU ge sig i leken, så dansar vi bland de stora elefanterna. När en nätt liten dam dansar med en herre med 52 i skonummer, då ser man till att inte få lilla foten krossad. Men en liten försökspilot kunde ju vara en hovsam start. Och att man skulle gå in som en fattig lus, utan en krona i budget och tro att man ändå skall kunna sno åt sig lite uppmärksamhet, det går men kräver ett genis planering. Vi har f ö ca 14 olika "LMS" lösningar bara vid LU, så vi är ju inga duvungar direkt.
Radera"Det som dock verkligen är skillnaden är nog att LUVIT-kurser är universitetskurser med registrering och allt medan coursera handlar om kurser utan poäng och avgifter för de studerande."
Radera-- Ja, exakt så är det. Och genomströmningen skulle eventuellt få en LU lärare att få mardömmar. Den "tändande" kursen i AI hade 158.000 studenter, men bara 23.000 klarade kursen. En drop-out-rate som man naturligtvis måste tolka på ett helt annat sätt än våra egna kurssiffror. Men en genomströmning på 14.6% skulle om inte annat ge kritikerna ammunition. Men spännande är det otvivelaktigt!
"medan coursera handlar om kurser utan poäng" - Ja, och skeptikerna har inte varit sena att mynta det skämtsamma, men också dubbelbottnade epitetet "poänglösa kurser". Men folkhumorn har ju alltid varit skoningslös. Let's prove them wrong!
RaderaTack för din blogpost!
SvaraRaderaÄntligen fler som engagerar sig och lyfter dessa frågor, det är verkligen glädjande.
Har försökt att driva denna fråga de senaste åren på CED (LUs ped utvecklingsenhet). Dock utan varken förståelse, gehör eller engagemang från berörd ledning. Det borde vara av intresse för en sådan enhet, men också flera andra inom LU
Förutom Coursera som du nämner finns flera andra initiativ. Vi har EdX, Udacity, Khan Academy som andra, Likaså P2P university, University of the people.Sedan har vi OER University (open educational university)för att bara nämnd de största aktörerena. Till det kommer hela Badgeröreselsen och allt vad det innebär.
Studenter världen över ger redan uttryck om att det bästa universitetet finns redan, nämligen NÄTET.
I USA, Asien och Afrika är detta stort och en verklighet att förhålla sig till. I Europa är det inte helt rumsrent överallt, i Sverige är det ganska tyst på de flesta håll, dessvärre. Dessbättre har EU kommissonaire Vassilio sagt "We must engage in a fundamental transformation of our edcuation and training systems and we need to fully exploit the potentioal that open and flexible education offers"
Glädjande var dock att denna fråga så sent som idag var uppe på Utbildningsnämnden, som information
Får inte studenterna de de vill ha på de sk traditionella lärosätena går de till andra aktörer....
Hoppas på att debatten ger ringar ringar på vattnet
Ebba Ossiannilsson
Projektledare CED och utvärderingsenheten
Aktiv nationellt och internationellt i denna rörelse mot öppen utbildning (ofta också engagerad att sprida denna rörelse). Forskar om kvalitet och flexibel utbildning
Tack för alla kommentarer. Kul att jag fått lära mig mer om LUVIT och initiativen som finns att fördjupa arbetet med dessa frågor. Det känns bra och tryggt. Nu ska jag ta tag i det som vi i alla fall redan har, LUVIT, det känns bra att man kan öva på det i väntan på att LU är med i än öppnare nätsammanhang som coursera eller andra kursmäklare.
SvaraRaderaÏnstämmer Coursera etc är mer intressant nu i den tiden vi har att tilmötesgå
RaderaOch sen hela Open Badge rörelsen...och vad det innebär
Ebba Ossiannilsson
Den som vill lära sig lite mer om hur LUVIT fungerar, hur man startar sin egen kurs och vilka verktyg det innehåller, kan deltaga i en kort Introduktion. Mejla stefan.persson@ced.lu.se och anmäl Ditt intresse.
Raderahttp://www4.lu.se/o.o.i.s?id=12344&news_item=9148
SvaraRadera