Forskningsbarometern 2016

Fick i mitt postfack igår Vetenskapsrådets forskningsbarometer 2016, den första i sitt slag. Här finns mycket intressant, men också mycket som är svårbegripligt. En sak tycker jag är särskilt märklig och det är att barometern i stort sett avstår från att kommentera förhållanden mellan ämnesområden. För trots att de databaser som Vetenskapsrådet använder som allom bekant är har dålig täckning för humaniora och vetenskap så framgår av rapportens olika figurer att humaniora och samhällsvetenskap står sig relativt väl  publicerings- och genomslagsmässigt i jämförelser med andra ämnesområden.

Svensk humanioras andel av svenska publikationer speglar direkt den globala publiceringen av humanistisk forskning (s. 27-28). Det kan jämföras med materialvetenskap där andelen publikationer i Sverige är lägre än andelen materialvetenskap i världen trots ganska stora satsningar på materialvetenskap, inte minst i Lund. Till detta kommer att citeringarna av humaniora är i helt i paritet med citeringar i EU och i världen. Svensk humaniora är faktiskt lite mer citerad. Det kan jämföras med fysik och biomedicin där Sverige är klart sämre citerat än EU (s. 27). Inget av detta kommenteras dock i forskningsbarometern. Möjligen för att man anser att materialet inte håller för sådana jämförelser.

Tittar man sedan närmare på Lunds universitet kan vi se att humaniora slår materialvetenskap både vad gäller andelen publiceringar och citeringsgrad (mätt som genomslag bland de tio procent mest citerade artiklarna) här i staden. Humaniora har faktiskt genomslag i paritet med klinisk medicin i Lund och Lunds humaniora har också större genomslag än den i Uppsala. Men inte heller detta kommenteras i barometern. Här diskuteras inte heller kostnader annat än på en väldigt högt aggregerad nivå, i termer av forskningsutgifter som andel av BNP. Men om man också skulle ta hänsyn till hur lite humanistisk forskning kostar i jämförelse med materialvetenskap, fysik, biomedicin eller klinisk medicin måste slutsatsen bli att det överlägset mest kostnadseffektiva sättet att höja genomslaget för svensk forskning vore att höja forskningsanslagen till humanistisk forskning. Istället bygger vi som bekant mycket stora och dyra forskningsanläggningar inom fysik, materialvetenskap och biomedicin, områden där Sverige relativt sett har mindre mindre genomslag.

Till detta resonemang kommer dock en viktig komplicerande faktor, nämligen att humanistisk forskning som nämnts inte täcks särskilt väl i de databaser som Vetenskapsrådet använder. Här utvecklas visserligen hela tiden Web of Science så att täckningen blir bättre. Frågan är dock om det hjälper eftersom mycket av humaniora publiceras i monografiform. Nu är det dock så fiffigt att Web of Science också indexerar böcker i en del som heter Book Citation Index. Men den delen köps obegripligt nog inte in av Vetenskapsrådet (s. 56). Är det ytterligare ett tecken på den styvmoderliga behandling som karaktäriserar svensk humaniora och samhällsvetenskap. Vetenskapsrådet köper inte ens in relevanta forskningsdatabaser. Förhoppningen får nu stå till SwePub som dock inte möjliggör citeringsanalyser.