Ny bloggpost i Curie

Nu är en ny bloggpost publicerad i Curie. Den handlar om hur svårt det verkar vara att skapa förnyelse inom ramen för forskningspropositionsinstitutionen.

Sedan jag skrev den har jag hunnit läsa fredagens debattartikel i Dagens Industri där vår minister för högre utbildning och forskning tillsammans med VD för Scania klargör hur de ser på svensk forskningspolitik. De anser att forskningspolitiken måste vara långsiktig så att forskare vågar forska på områden där resultaten är osäkra och kan dröja. De anser att forskningen måste komma till användning och vill därför stärka banden mellan forskning, utbildning och företag som kan omvandla forskningsresultat till innovationer. De anser att forskningens del i kompetensförsörjningen och utbildningen måste stärkas. Slutsatsen är att regeringen och de forskningsintensiva företagen inleder tätare samtal inför nästa års forsknings- och innovationspolitiska proposition.

Allt detta är nog gott och väl. Det är självklart att svenskt näringsliv är en viktig part när det gäller att formulera den kommande forsknings- och innovationspolitiska propositionen. Här bedrivs ju redan mycket av svensk forskning och utveckling.

Samtidigt kan jag inte låta bli att känna en viss oro att alltför nära kontakter med det etablerade näringslivet hämmar satsningar på helt nya och ännu oexploaterade affärsområden. Det etablerade näringslivet är förstås intresserat av att det först och främst satsas långsiktiga statliga forskningsresurser inom de områden som de har potential att exploatera. Så har också skett i de sex senaste forskningspropositionerna som intill förväxling liknat varandra oavsett vilken politisk färg sittande minister har haft. Men hur går det i så fall för den typ av forskning som ännu inte avsatt några resultat i forskningsintensiva företag?

Att regeringen för samtal med representanter för det etablerade forskarsamhället och det etablerade näringslivet inför forsknings- innovationspropositionen är inget nytt. Så har det varit de senaste sex gångerna och nu är det samma sak. Det är allt annat än innovativt. Om den kommande forsknings- och innovationspropositionen ska bli innovativare än sina sex senaste föregångare måste samtal föras även med nya intressegrupper, de som inte är kunskapsintensiva idag men som kan bli det imorgon om de bara får tillfälle att förklara hur en långsiktig satsning i en forsknings- och innovationsproposition kan hjälpa dem att etablera helt nya näringsgrenar. Då och endast då kan den forsknings- och innovationspolitiska propositionen få ett innehåll som lever upp till namnet.