FOKUS snart på ett universitet nära dig

I början av året presenterade VR sitt förslag FOKUS på hur regeringens beslutade omfördelning av anslag för forskning och forskarutbildning till universitet och högskolor skulle gå till. Förslaget är ganska omfattande och eftersom här också ingår paneler enligt den brittiska modellen Research Excellence Framework, REF, skulle förslaget bli ganska resurskrävande. I Storbritannien började föregångaren RAE på 1980-talet som ett sätt att omfördela forskningsresurser från Oxford och Cambridge, som på den tiden fick allt i stort sett, till andra högskolor och universitet. Numera används modellen för att omfördela 280 miljarder pund under fem års tid. Där ingår nämligen hela statens anslag för forskning och forskarutbildning. Det innebär att ett dåligt resultat i REF kan innebära att en högskola eller ett universitet inte får några direkta statliga anslag alls till forskning och forskarutbildning de kommande fem åren, i alla fall i teorin men faktiskt förvånansvärt mycket i praktiken också. I alla händelser innebär detta att den relativa kostnaden för att utföra forskningsutvärderingen REF inte utgör mer än 0,8 procent av de medel som omfördelas. Detta trots att arbetet i REF är mycket omfattande och tar en del tid och kraft i anspråk både på universitet och högskolor liksom i de paneler som utvärderar forskningen.

I Sverige var tanken först att omfördela fem procent från 2009. Sedan växte kakan som skulle omfördelas till tio procent och från och med 2014 är det 20 procent. Utfallet är ändå magert. De flesta universitet och högskolor vinner eller förlorar några få miljoner. En riktigt stor vinnare som Karolinska fick trettio miljoner kronor förra året, Chalmers sex miljoner. Ändå blev tillskottet till Karolinskas forskningsanslag endast två procent. Även Lunds universitet måste räknas till de stora vinnarna under 2014 då vi fick ett tillskott på 11 miljoner kronor. Ändå är det bara 0,5 procent av de statliga anslagen på området. Även om omfördelningen gällde hundra procent av anslagen skulle Karolinskas höjning bara ha blivit tio procent av statsanslagen och Lunds universitet 2,5 procent.  Kanske är det så att regeringens anslag redan ganska väl speglar forskningskvalitet och -kvantitet vid de olika lärosätena och att hela övningen därför inte är så motiverad som den var i Storbritannien på 1980-talet.

I Sverige är kostnaderna för det kvantitativa system för att omfördela resurser som används idag 1 miljon kronor per år, vilket naturligtvis är försumbart. FOKUS skulle öka den kostnaden till 170 miljoner kronor för en sex-årsperiod, ungefär en procent av omfördelade medel och bara lite högre än REF. Frågan är bara om den kostnadsberäkningen håller, i synnerhet som den även inbegriper arbetet ute på universitet och högskolor för att sätta ihop underlag till utvärderingarna. Ett annat problem är också att det förmodligen inte är den relativa kostnaden för utvärderingarna som är stötestenen. Den egentliga frågan är om kostnaderna motiverar den lilla omfördelning som hittills visat sig bli resultatet i Sverige.

De beräknade 170 miljonerna för att utvärdera 34 lärosäten vart sjätte år har i alla fall det positiva med sig att vi inte längre behöver bry oss om enskilda lärosätesutvärderingar som RQ08 om någon till äventyrs minns den. Kostnaderna för RQ08 har beräknats till ungefär 15 miljoner kronor. Enligt VR kommer den nationella utvärderingen att kunna genomföras för en medelkostnad om 5 miljoner kronor per lärosäte. I alla fall om beräkningen om 170 miljoner kronor håller.

Det finns bara en hake. Min brittiske kollega som ledde den senaste REF14 hävdar att det tvärtom har blivit vanligare i Storbritannien med universitetsinterna utvärderingar efter att det nationella systemet infördes, ofta som en kontroll två, tre år före en REF-omgång. "It has become an industry." säger han. Det finns knappast anledning att tro att det skulle vara annorlunda i Sverige. Faktiskt hävdar min kollega att det bästa egentligen hade varit om det funnits ett system där lärosäten internt skötte sina egna utvärderingar regelbundet och den nationella utvärderingen bara var en sammanställning och jämförelse av den information som då samlats in. Tyvärr har det inte varit möjligt eftersom vårt förtroende för varandra är så lågt (risken finns ju att universiteten friserar sina interna resultat) och eftersom underlagen förmodligen hade varit mycket svåra att jämföra. Nu återstår bara att se om FOKUS blir av.

P.S. 1 maj 2015. Bara någon dag efter jag skrivit denna post läste jag i Universitetsläraren, nr 3 (2015) att kvalitetssnurran tagits bort i regeringens budgetprop. för 2015. Det tänkte jag inte ens på när jag läste proppen. De siffror jag tittade på (utgiftsområde 16, sid. 133) gällde bara den historiska utvecklingen. Nu föll ju den propositionen och kvalitetssnurran är tillbaka i den fördelning som riksdagen till slut beslutade om i december 2014 (Finansutskottets betänkande 2014/15:FiU10). Samtidigt måste det åter sägas, vad som inte nämns i artikeln, att det ju handlar om försvinnande små andelar av lärosätenas forskningsanslag.