Profilområden

Det börjar dra ihop sig kring arbetet med att ta fram profilområden på universitetet. Vetenskapsrådet har kommit med sina slutsatser om hur urvalsprocessen ska gå till. I potten ligger 500 miljoner kronor som ska fördelas enligt forskningspropositionen från december 2020. Det handlar om nya pengar som tas från den så kallade räknesnurran för fördelning av forskningsmedel på grundval av bland annat bibliografiska data som i och med detta läggs ner.

I Lund har man börjat diskutera saken. Tyvärr verkar det kunna bli en lång och resurskrävande process. Det tycker jag är fel. Vi har ett dokument som ger tydlig vägledning, Lunds universitets strategiska plan. När om inte nu kan den komma till användning? Där står förstås en massa floskler som knappast ger vägledning... världsklass, samverkan m.m.

Men där står också ett och annat är till hjälp för utformandet av en forskningsprofil. Universitetets bredd är unik och ska värnas, gränsöverskridande och tvärvetenskapliga samarbeten ska stimuleras och utvecklas. Det är inte svårt att omvandla dessa fraser till ett profilområde som anger just bredden i sig. När Tyskland för mer än ett decennium sedan hade en liknande satsning på Exzellenz-Universität fick också ett av universiteten, det i Heidelberg, medel för just en breddsatsning där hela universitetet ingick. Lunds universitet skulle kunna göra samma sak och då också lyckas med konststycket att utnyttja den strategiska planen.

Ytterligare ett alternativ träder fram ur den strategiska planen och det är att skapa ett tydligt profilområde på grundval av ESS och MAX IV. Dessa anläggningar nämns förstås tillsammans insikten att deras kapacitet måste utnyttjas maximalt. Det har ju nu inte börjat så bra med ledningsbyte, utredningar på Vetenskapsrådet för MAX IV, för ESS fördyringar och förseningar bland annat på grund av pandemin och problem att komma överens bland partnerländerna. Om vi leker med tanken att ungefär tio profilområden beviljas i en första runda och Lund får ett av dem blir det ett tillskott på 50 miljoner kronor, vilket absolut borde kunna göra skillnad.

I strategin nämns dock inte med ett ord Agenda 2030, något som universitetet nyligen satsar upp till 100 miljoner kronor på. Satsningen i sig innebär förstås att Agenda 2030 kan bli en stark kandidat för en ansökan om profilområden. Problemet är bara att det inte är särskilt nydanande eller fantasifullt. Det blir säkert fler ansökningar om profilområden på grundval av Agenda 2030.

Nej, bespara oss en massa merarbete och ta hjälp av den strategiska planen för att utforma två ansökningar om profilområden. Allt annat vore faktiskt dåligt ledarskap eftersom det innebär att arbetet med den strategiska planen varit förgäves och den i praktiken slängs papperskorgen när den verkligen skulle kunna komma till användning alla floskler till trots.