Detta
är en kommentar till excellenssatsningen med fokus på Agenda 2030 som
kommer av att jag upplever en viss frustration "på golvet". Ingen tvekan
om att den är välkommen och angelägen (om än kanske mindre KREATIV).
Satsningen känns också som en rimlig och naturlig vidareutveckling av
forskarskolan häromåret. Helt enkelt verkar det vara en bra användning
av myndighetskapital.
Frustrationen jag upplever
kommer inte av innehållet utan av tidsramarna. När utlysningen enligt
plan blir fastställd nästa vecka handlar det om mindre än två månader
till det att ansökningar ska skickas in 7 maj.
Det är visserligen en lite längre utlysningsperiod än hos
Vetenskapsrådet, men där handlar det om välkända återkommande
utlysningar. Här talar vi om en helt ny fågel som dessutom ställer krav
om medverkan från tre fakulteter såvitt känt. Att det handlar om
relativt betydande summor upplever jag också bidrar till kommentarer.
Jag antar att
universitetsledningen fört diskussioner om lämpliga ansökningsperioder
och vad som är optimalt ur olika perspektiv. Kanske kan det handla om
att ha programmet på plats i god tid före diskussioner om profilområden.
Jag vet inte. Dock är jag rädd att brådskan kan stå i vägen för högsta KVALITET (excellens!) i ansökningarna. Jag tror att det vore bra om
universitetsledningen en gång till vägde för- och nackdelar med ett så
forcerat excellensprogram och, om tidsplanen måste
stå fast, att det kan KOMMUNICERAS på ett övertygande sätt.
/Från en som vill försöka visa KURAGE (men samtidigt verkar misslyckas med att renodla universitetets KARAKTÄR hur den nu kan uttryckas)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar