1945 års universitetsberedning är sedan länge glömd. I tider som dessa kan den ändå vara värd att påminna om. Skälet till att den tillsattes var att svenska universitet sågs som underbemannande efter några decennier av ökad studenttillströmning. Ett annat skäl var att många andra länder expanderat sin högre utbildning och Sverige verkade hamna på efterkälken. Under och efter andra världskriget hade en rad utredningar påverkat möjligheterna till forskningsfinansiering rejält, både kvantitativt och kvalitativt. Universitetsberedningens uppgift blev att föreslå organisatoriska förändringar vid universiteten och högskolorna för att möta den nya forskningsorganisationen och det större antalet studenter (SOU 1946:9, s. 7-15).
Det kan tyckas konstigt, men denna drygt 75 år gamla utredningskommitté är faktiskt intressant än idag. I inledningen till det första betänkandet som kom i mellandagarna 1945 konstateras nämligen att antalet studenter per professorer var 55,1 i Uppsala och 42,0 i Lund (SOU 1946:9, s. 9), något som sågs som allt för höga siffror. Idag är motsvarande siffra i Lund 54,8 och det utan att det alls andas om att det skulle råda någon obalans mellan antalet professorer och studentmängden.
Det finns förstås många skäl till det. Karriärsystemet ser helt annorlunda ut med fler lärartjänster än vad som fanns 1945. Dessutom bör undervisningen ha effektiviserats med hjälp av teknik och kanske har studenterna idag färre undervisningstillfällen, i alla fall inom vissa fakulteter. Professorernas arbetsuppgifter har också förändrats så att många förväntas forska mycket mer än för 75 år sedan. Det skulle man kanske kunna tycka förvärrar bilden, men snarare är det så att kvoten prof/studenter inte längre säger så mycket om lärarunderskottet.
Med allt detta i minne är det ändå någonstans lite tankeväckande att det är så få professorer relativt antal studenter på dagens universitet. Kvoten är ju tillbaka där den en gång var trots den genomgripande befordringsreformen under 1990-talet som kraftfullt ökade antalet professorer. Kanske bör situationen trots allt ses över igen.
