Nya UB

Humanistiska fakulteten vid Göteborgs universitet byggs om. En av prefekterna var på besök i Lund förra helgen och hon hade en del intressanta saker att berätta. Framför allt handlade det om idéerna för UB i Göteborg. Ett universitetsbibliotek är ju en viktig infrastruktur som genom seklerna genomgått ganska stora förändringar. Men det som verkar vara på gång nu får nog allt annat att förblekna.

Traditionellt har ju biblioteken bestått av rader av uppställda böcker som varit sökbara med hjälp av kataloger. Sökningar har gjorts ämnesmässigt enligt olika klassifikationssystem, på titel eller upphovsmakare. Ibland har det också gått att söka på skriftserier, ursprungsort och andra metadata. Men det har nog hört till undantagen. Vanligast har författare eller titel varit. När katalogerna digitaliserades och böcker och artiklar försågs med ämnesord kunde också dessa användas i sökningar.

Men det var då. Nu står vi inför något nytt som det verkar. En tanke som finns när nu Göteborgs universitet ska byggas om är nämligen att strunta i uppställningen och istället låta katalogen formas efter sökandens önskemål. Tanken är att biblioteket ska kunna byggas om digitalt efter individens behov. Sök på en viss författare och upp kommer samtliga texter av denna författare ordnade som texter i en bokhylla. I detta ligger kanske inte mycket nytt eftersom den typen av listor redan nu ganska enkelt skapas i de flesta digitala söksystem. Men tänk sedan att du istället gör en sökning på en viss Dewey-indelning. Upp dyker en virtuell bokhylla med texterna som passar ämnessökningen. Gör om sökningen enligt någon annan klassning och upp dyker en ny ordning i en ny bokhylla. På samma sätt kan du göra om sökningar och skapa din helt egna biblioteksordning efter accession eller någon annan uppdelning.

Men riktigt intressant blir det om inte bara katalogerna digitaliseras, utan även böckerna. Det gör det möjligt, i alla fall i teorin, att söka på fritext och utifrån det skapa sina egna uppställningar. Från hyllan kan du sedan virtuellt ta ner böcker och läsa. Självklart ska du sedan kunna beställa fram fysiska exemplar om du vill. Men uppställningen av de verkliga böckerna blir ointressant eftersom alla kan skapa olika uppställningar allt efter olika behov. Hur de fysiska böckerna ordnas spelar ingen roll eftersom ingen längre kommer att gå längs bokraderna i det fysiska biblioteket. Det sker istället helt virtuellt. De fysiska böckerna kan stå hur som helst och plockas upp vid behov av robotar. Så ser i alla fall biblioteksutopierna ut i Göteborg.

Och visst är det nervkittlande att tänka sig de olika möjligheterna som bibliotekets individualisering ger liksom det stora utrymmet som finns att ändra om ordningen i detta personliga hylluppställningssystem. Samtidigt sker allt detta till ett pris, nämligen att böckernas materiella och taktila kvaliteter går förlorade. Just den här spänningen mellan individualisering och materialitet gäller nog inte bara framtidens bibliotek, utan på en mängd andra områden.

Trappan

Äntligen protesterar kolleger. Det är nu cirka två år sedan som HT- fakulteterna införde att arbetstiden för undervisning och forskning minskar proportionellt om man får in externa anslag. Tidigare har man kunnat köpa ut sin undervisningstid, men på HT-fakulteterna bestämdes alltså för ett antal år sedan att detta inte längre skulle gå. Istället kunde externa anslag endast användas för att köpa ut undervisning och forskning med samma proportioner som de ingår i tjänsten. Jag tror jag har klagat på detta tidigare här i bloggen. En sak är i alla fall säker. Hållningen är totalt demoraliserande för alla incitament att söka externa anslag.

Nu har tydligen samma sak införts på S-fak här vid Lunds universitet och jag har också hört att det är på gång på humanistiska fakulteten i Göteborg. Tack och lov har dock S-kollegerna här i staden protesterat, och gör det dessutom på ett sätt som inte lämnar någon tveksamhet om vad förslaget är värt. Vi får se om det får någon effekt.

TA-personalens internationalisering

Jag har nått av en inbjudan till frukostseminarium. Det är internationella enheten som tydligen inte har nog med att försöka internationalisera universitetets kärnverksamhet, utan också tar sig an den tekniska och administrativa personalen. Frukostseminariet 8 juni gäller möjligheter till TA-personalens internationalisering genom i första hand så kallad jobbskuggning.

Det är naturligtvis svårt att avgöra om denna verksamhet är värd insatserna. Men jag tycker generellt att det finns något spännande i att overhead-finansierad stödverksamhet utvecklar stödåtgärder för annan overhead-finansierad stödverksamhet. Kanske får vi i framtiden se universitetsinterna utlysningar för att utveckla den tekniska och administrativa verksamheten i likhet med de utlysningar som finns för infrastruktursatsningar och nu senast för samverkansverksamhet?

Såvitt jag kan se finns idag inga explicit uttalade och uppföljbara målsättningar med insatserna för att internationalisera TA-personalen. Här behövs förstås tydliga mål med en utvärdering av insatserna inom säg tre till fem år. Vi kan bara hoppas på att den blir av.

Intervju om nya resursutredningen

I Vetenskapsradion i fredags intervjuades Pam Fredman som utsetts som utredare i den nya resursutredningen för universitet och högskolor samt Mats Benner. För en gångs skull tycker jag detta blev en riktigt bra intervju där det blev ganska tydligt att Pam Fredman nog kommer att lägga en hel del krut på fördelningen av grundutbildningsmedel samtidigt som Mats Benner lyckades få fram en konkret bild av hur det skulle kunna vara i Sverige när det gäller fördelningen av forskningsresurser. Det är ju välkänt att universitet i de mer framgångsrika forskningsländerna som Danmark, Nederländerna och Schweiz har mer fasta forskningsresurser samtidigt som styrningen i dessa länder är tydligare. I Sverige kompenseras en större autonomi för universitet och högskolor med en betydligt större externfinansieringsgrad, något som gjort universitets- och högskoleledningar till något av lama ankor samtidigt som alla lärosäten till förvillelse liknar varandra i vårt avlånga land när de försöker tillfredsställa alla krav från det regionala näringslivet till regeringskansliets krav på kvalitet och samverkan. Med starkare styrning kunde regeringskansliet fördela rollerna bättre mellan de olika lärosätena, något som låter som gammal god socialdemokratisk politik. Frågan är vilken roll Lunds universitet skulle få i en sådan värld.

Universitetsstatistik

En intressant statistisk undersökning om korrelationen mellan universitetsranking och hur olika länder placerar sig i denna ranking i relation till antalet universitet i respektive land sprids just nu på Facebook. Nu säger många säkert att statistik inte är särskilt tillförlitligt i dessa sammanhang och det är just det som är poängen med denna statistik. Den visar att det nästan är omvänd korrelation mellan länder med många universitet i topp på rankinglistor och hur stor andel av ett lands universitet som placerar sig på rankinglistor. Sverige som är relativt svaga kommer väldigt väl ut i och med att relativt många av våra universitet placerar sig rankingmässigt medan USA och Storbritannien som har många universitet i topp på ranking hamnar relativt långt ned bland de olika länderna eftersom de har långt många flera universitet som inte placerar sig på rankinglistorna. Det är förstås förhastat att dra slutsatsen att det ur ett nationellt perspektiv kanske inte är optimalt att ha ett eller två eller tre svenska universitet bland de allra högst rankade som ju det politiska målet ofta verkar vara, men att istället ha ett antal bland de hundra främsta. Men samtidigt är det inte omöjligt att det ligger något i ett sådant resonemang.