Ny Curie bloggpost

VR:s Curie där jag gästbloggar ytterligare någon månad har publicerat en ny bloggpost om upp-och-ner-vända-akademiska-världen.

Strategiska planer

Vårt gamla kära universitet har en strategisk plan som sträcker sig från 2012 till 2016 och upphör alltså att gälla om ett drygt år. Med andra ord krävs en ny. Arbetet har så smått dragit igång och det kommer säkert att bli, som det heter, en värdefull och viktig process...

Visst kan det vara bra med strategiska planer, i synnerhet för en så stor organisation med så olika verksamheter som Lunds universitet. Samtidigt tycker jag att de alltför ofta präglas av oklara målbilder eller orealistiska. Det är t.ex. inte realistiskt att ha som mål att Lunds universitet ska bli världsledande inom fyra år. Däremot kanske det är realistiskt att komma upp på topp-100 på THES rankningslista. Idag ligger vi på 119:e plats.

Frågan är alltså varför dessa strategiska planer så ofta kräver att universitet eller högskolor ska bli världsledande eller europaledande? För Lunds universitet skulle det förstås vara alltför futtigt att aspirera på att bli bland de ledande i Sverige. Det är vi redan. Men vi är inte entydigt bäst i Sverige. Här konkurrerar vi med Uppsala och kanske också med Stockholm (oräknat specialuniversitet som KTH och Karolinska). Ett rimligt mål skulle kunna vara att vara entydigt bäst i Sverige eller varför inte ledande i Norden. Det är en region som alltför sällan utnyttjas för att sätta upp mål för högskolors och universitets framtid. För Lunds universitet vore det en svår, men inte omöjlig utmaning att vara det högst rankade nordiska universitetet med samtliga fakulteter i både THES och Shanghai. Ett konkret och lagom svår uppgift att klara av på bara fyra år.