Fick idag i min hand, eller snarare postfacket om jag ska vara ärlig, Lunds universitets stolta strategiska plan 2012-2016. Det är faktiskt ett riktigt erbarmligt aktstycke. Inte ett enda väldefinierat mätbart eller kontrollerbart mål i sikte. Här framgår att universitetet står för mänskliga rättigheter och demokratiska och akademiska värden, men inte ett ord om vad det betyder eller hur det i praktiken yttrar sig. Alla dessa tre begrepp är ju minst sagt omstridda. Och hur skulle det förresten se ut om vi stod för orättvisor, diktatoriska fasoner och industriella eller politiska värden?
Visionen är ett universitet i världsklass, men inte ett ord vad som ska uppnås för att man ska veta om man är i världsklass eller inte. Målen är högsta kvalitet i utbildning, forskning och innovation samt samverkan, alltså något som redan från början är i stort sett omöjligt att uppnå. Lunds universitet ska på fyra år nå högsta kvalitet på samtliga kärnområden, bättre än Stanford, Harvard, MIT etc....
Det som ändå är värt något är de fyra strategier som anges för att uppnå målen, de visar i alla fall någon slags riktning även om det inte anges hur eventuella framgångar eller bakslag kan identifieras. Sådana här strategiska planer klarar vi oss bättre utan. Det handlar inte bara om att spara pengarna på all arbetstid som gått åt liksom till det mycket påkostade trycket. Framför allt handlar det om att jobba igenom styrdokument så att vi som drabbas av dem inte upplever dem som oförskämdheter. Hur dumma tror de att vi är?